Inatt har vi haft en lillkille som har varit mindre nöjd. Men, vad gör det när man vaknar upp till ett stort leende, en klarblå himmel och solen som tittar in genom fönstret. Det kompenserar liksom för en halvkass natt. Lillkillen har också varit i full aktivitet sedan tidig morgon. Man kan säga att de där små benen går i 110! Jag undrar verkligen hur det ska bli när han kan krypa eller gå!